Allokering av lager: Hur hittar vi den perfekta balansen inom detaljhandel?

Regler för lagerallokering: Vilka parametrar bör finnas på plats?

Alla företag är olika. Därför måste parametrarna för en effektiv lagerallokering utformas med hänsyn till den aktuella verksamhetens särdrag. I miljöer där efterfrågan är stabil och lätt att förutsäga kan det till exempel vara det bästa sättet att minimera kostnaderna i leveranskedjan genom att allokera hela lagret.

Men i till exempel modemiljöer, där efterfrågan per plats är mycket osäker så kan det vara ett riskabelt beslut att fördela 100% av det tillgängliga lagret under dag ett. Istället kan det vara vettigt att fördela 50% av det tillgängliga lagret till butikerna i första hand, och sedan fördela resten till de bästa presterande platserna längre fram i tiden. Reglerna för lagerallokering måste däför återspegla verksamheten.

När vi fastställer regler för lagerallokering kan det vara bra att tänka på följande:

• Risken för lagerbrist kontra risken för avfall
• Enkel och snabb distribution av lager från DC till butiker
• Tillgängligt lagerutrymme vid DC
• Tillgängligt hyllutrymme i butiken
• Kostnad för omfördelning av lager
• Nivå på tillgängligt lager

Hur kan vi undvika fallgropar med dålig lagerhantering?

Faktorerna och prioriteringarna för att fatta ett lagerbeslut skiljer sig från återförsäljare till återförsäljare. Det finns dock ett antal principer som alla företagsledare bör ta hänsyn till för att säkerställa att lagerallokeringen uppfyller både kundernas krav och även skapar värde för verksamheten.

1. Gör rätt första fördelning varje gång

För många detaljhandlare är det den första allokeringen som orsakar mest huvudbry. Detta är inte förvånande med tanke på att en av de vanligaste orsakerna till inkurans och slöseri är en dålig initial lagerallokering. När en produkt rullas ut i butikerna är det frestande att allokera allt lager från dag ett. Det är dock ingen större idé att allokera produkter till en butik där de sannolikt inte kommer att säljas.

Ta till exempel lagerallokeringen av damskor. Efterfrågan kommer alltid att vara högre för skor i storlek 6, och därför är det vettigt att fördela dessa till butikerna.

Men hur är det med extremt stora eller små storlekar? Efterfrågan på dessa i en specifik butik är sannolikt mycket lägre, och därför är risken för överskott och inkurans mycket högre. Därför är det vettigt att centralisera tilldelningen av extrema storlekar och att tillgodose efterfrågan via webbshoppen eller att skicka ut till butikerna när det behövs.

2. Hyllexponeringen är de viktiga

När det gäller den första tilldelningen är mindre mer. Det finns dock alltid en minimigräns för hur mycket lager som bör allokeras till butikerna i första hand. Målet bör vara att säkerställa att butikerna har tillräckligt med presentationslager för att lansera en ny produkt i butiken, samt att täcka efterfrågan tills lagret kan fyllas på.

Det finns fortfarande en risk att nivån på presentationslagret är överdriven, och med tanke på att presentationslagret vanligtvis styrs av det befintliga planogrammet är det viktigt att teamen för leveranskedjan är väl anpassade till teamet för visuell merchandising för att minimera risken för överskott och inkurans.

3. Få automatiserad lagerhantering att arbeta för dig

Som framgår ovan är det inte tillrådligt att allokera hela lagret direkt. Istället bör återförsäljarna förlita sig på sina lagerprocesser för att regelbundet fylla på lagernivåerna i butiken.
När det gäller lagerhållning är det viktigt att återförsäljarna ser till att rätt artiklar, storlekar och färgalternativ finns på rätt plats. Utan konsekventa tillgänglighetsnivåer under hela försäljningsfönstret har kunderna trots allt inget annat val än att leta någon annanstans.

Dessutom kräver påfyllning i detaljhandelsmiljöer noggrann timing. Om artiklarna fylls på för tidigt kan det leda till ett överskott på en plats, medan en annan plats får ett underskott längre fram. Om varorna fylls på för sent på säsongen kanske de inte hinner sälja slut i tid, vilket i sin tur leder till onödiga prisnedsättningar. En effektiv påfyllnadsstrategi skapar den perfekta balansen mellan att undvika lagerbrist, minimera överskott och uppnå hög kundnöjdhet.

Strategier för effektiv lagerallokering

Vikten av lagerallokering ligger i att hitta rätt balans mellan kundtillfredsställelse och ekonomisk effektivitet.

Om du allokerar för mycket lager till en viss kanal riskerar du att få ett överlager med alla de kostnader som det innebär. Till exempel lagerkostnader, kostnaden för ytterligare lagringskapacitet och risken för inkurans. Å andra sidan, om du fördelar för lite lager kan tillgängligheten bli lidande, vilket leder till förlorad försäljning och missnöjda kunder.

För att uppnå denna balans behöver ni en dynamisk allokeringsstrategi som anpassar sig till fluktuationer i efterfrågan på försäljningsställena.

Lagerallokering i e-handelsmiljöer

Nedan följer 5 av de mest effektiva allokeringsstrategierna:

1. Allmänna tilldelningsregler

Detta är den enklaste, och kanske också den minst effektiva, metoden. Endast de viktigaste artiklarna kommer att ha en differentierad fördelning till butikerna, beroende på var de genererar mest värde och var de behövs mest. Resten av SKU:erna fördelas lika till varje plats.

En sådan enkel strategi är, som väntat, inte effektiv och leder till att butikerna förses med fel mängd varor.

2. Nivåindelad tilldelning

Denna strategi innebär att butikerna grupperas efter betydelse, vilket resulterar i grupperna “A”, “B” och “C”. De viktigaste, “A”, är de som säljer mest. Medan “C”-butikerna är de som säljer minst.

Detta kan vara ett problem eftersom en “C”-butik som förbättrar sin prestanda inte kommer att kunna sälja mer eftersom den helt enkelt inte har tillräckligt med lager. Dessutom tar denna metod inte hänsyn till det faktum att en viss artikel kan säljas mer effektivt i en “C”-butik än i en “A”-butik.

3. Tilldelning per butiksgrupp

Precis som i den tidigare strategin är butikerna grupperade. Men i stället för efter försäljning grupperas de efter format.

Klustring på butiker är en mer förfinad metod än nivåindelning. Återförsäljare tilldelar produkter till butiker med gemensamma egenskaper. En formatgruppering kan t.ex. omfatta flaggskeppsbutiker, outlets och popup-butiker.

Men du kanske föredrar att gruppera dem efter geografiskt läge och behandla butiker i söder och de i norr på olika sätt. Men vad händer om en flaggskeppsbutik i norr har mer gemensamt med lokala butiker än en motsvarande flaggskeppsbutik i söder och vice versa?

Som du förstår är problemet här att det ofta är svårt att definiera en butik utifrån ett enda kännetecken.

4. Demografiskt baserad tilldelning

Denna strategi kan vara meningsfull i specifika fall där den demografiska sammansättningen i en butiksmiljö är mycket speciell. I en klädbutik som ligger nära ett universitetsområde kan det till exempel vara vettigt att fördela fler huvtröjor och sportkläder för att möta kraven från den typiska kunden.

5. Efterfrågestyrd tilldelning

Ofta är detta den mest effektiva allokeringsstrategin eftersom den baseras på efterfrågeprognosen för varje försäljningsställe. Om prognosen är korrekt och verksamheten fungerar korrekt blir resultatet att lagret fördelas på lämpligt sätt mellan alla butiker, så att den önskade servicenivån uppnås, men utan överskottslager.

Denna strategi är dock också den mest komplicerade och komplexa, och för att genomföra den effektivt är det klokt att ha stöd av specifik teknik.

Lagerallokering i en miljö med flera kanaler

Hittills har vi talat om lagerallokeringsstrategier i samband med en traditionell detaljhandelsmiljö, där all försäljning sker i en fysisk butik. Men verkligheten idag är mer komplex. Med fler försäljningskanaler än någonsin tidigare bör vi också överväga hur din strategi för lagerallokering ska anpassas för att stödja en flerkanalig miljö.

Nyanser av lagerallokering inom e-handel

Några av de specifika utmaningarna med lagerallokering vid försäljning via onlinekanaler är

Bredare sortiment

Onlinekanaler möjliggör vanligtvis ett mycket bredare sortiment jämfört med en fysisk butik. Därför måste produktallokeringen göras med hänsyn till onlinebutikens omfattande katalog. Av den anledningen centraliserar e-handelsföretag, ofta lagret till en av två stora distributionscentraler.

Differentierade strategier per kanal

En återförsäljare kan sälja sina produkter på internet via flera olika kanaler, t.ex. via egen webbplats, marknadsplatser från tredje part och/eller direkt via sociala nätverk. Varje kanal kan ha olika särdrag. Till exempel är det möjligt att den önskade servicenivån är högre för din egna webbplats jämfört med en tredjepartsbutik. Därför bör allokeringsstrategin justeras i enlighet med detta.

Geografiskt diversifierad kundbas

Den geografiska räckvidden är mycket större och kan innebära att ni betjänar kunder på regional, nationell eller till och med internationell nivå. Detta kan innebära att du måste konfigurera ditt nätverk på ett lämpligt sätt för att kunna uppfylla kundorder från avlägsna platser.

Returer

Returer inom e-handeln är vanligt förekommande och detta måste beaktas, eftersom det kommer att behövas utrymme i lagret för att ta emot och hantera dem. .

Nyanser av lagerallokering för Click and Collect-verksamheter

Hybridmodellen för Click and Collect kombinerar onlineköp med hämtning i butik. Den har oundvikligen några specifika särdrag:

Decentraliserat lager

Till skillnad från renodlad e-handel där lagret är centraliserat, kan det vid Click and Collect krävas att en viss mängd varor finns på plats. Dessutom kan utrymme i butiken behöva reserveras för att hantera denna typ av order.

Resursintensiv

Uppfyllandet av Click and Collect-beställningar kräver en effektiv process för att säkerställa en smidig kundupplevelse. Vid allokering av lager bör begränsningarna kring personal, lagringsutrymme och resurser beaktas.

Integration från början till slut

Sömlös integration mellan onlinebeställningsplattformen och butikens kassasystem är avgörande för korrekt Click and Collect-lagerallokering.

Slutliga tankar om lagerallokering

I det rådande detaljhandelsklimatet måste detaljhandlarna ta vara på varje möjlighet att förbättra sina marginaler. Eftersom optimering av lagerallokeringsprocesser är en av de främsta orsakerna till överskott och slöseri kommer det utan tvekan att hjälpa detaljhandlarna att minimera kostnader som kan undvikas.

Genom att rationalisera beslutsprocessen kommer detaljhandlarna dessutom att dra nytta av den ökade försäljning som följer av att man uppnår högre tillgänglighetsnivåer i hela kedjan.

Vilka åtgärder har ni vidtagit för att optimera er strategi för allokering? Vilken inverkan har detta haft på er verksamhet?