Inom lagerhantering vill vi undvika överdriven lageruppbyggnad som binder kapital och riskerar att bli inaktuell. Men vi vill även förhindra återkommande lageravbrott som kan leda till förlorad försäljning och missnöjda kunder. Målet är att ha en balans mellan dessa två scenarion, och denna känsliga balans är något alla konkurrenskraftiga organisationer strävar efter att uppnå.

Så hur uppnår man denna balans? Supply chain-specialister använder olika KPI:er för att övervaka lagersituationen och undvika överskott och brist, för att nå en optimal balanspunkt. Genomsnittlig lagringstid, på engelska kallat Days Inventory Outstanding (DIO), är ett ovärderligt verktyg i denna process och i denna artikel fördjupar vi oss mer i ämnet.

Vad är DIO-formeln (Days Inventory Outstanding)?

Den grundläggande formeln för att beräkna genomsnittlig lagringstid, på engelska kallat Days Inventory Outstanding (DIO, är

I formeln skiljer vi på två begrepp:

Genomsnittligt varulager: Det genomsnittliga värdet av varulagret under en viss tidsperiod, vanligtvis ett år.

Kostnad för sålda varor: Detta är de kostnader som en organisation ådrar sig vid försäljning av sina produkter eller tjänster.

Genom att dividera det genomsnittliga lagret med kostnaden för sålda varor och multiplicera det med den period vi vill analysera (vanligtvis ett år) får vi fram det genomsnittliga antalet dagar det tar för ett företags lager att säljas.

Om vi istället vill titta på arbetsdagar skulle vi multiplicera med 52*5 = 260 dagar i stället för 365 dagar.

Detta ger oss ett mått på hur effektivt företaget hanterar sitt varulager.

Genomsnittlig lagringstid: Ett praktiskt exempel

Låt oss säga att vi är en återförsäljare av vitvaror och vill beräkna DIO för olika kylskåpsmärken. Till att börja med bör vi fastställa den tidsperiod som vi vill beräkna för lagerdagarna (som nämnts ovan är det vanligtvis ett år) och samla in följande uppgifter: det genomsnittliga årliga lagret och kostnaden för sålda varor.

 

Varumärke 1 Varumärke 2 Varumärke 3 Varumärke 4
Genomsnittlig årlig inventering 5000 2200 3000 900
Kostnad för sålda varor 39000 45000 47000 16000
# Antal dagar i perioden 365 365 365 365

 
För att bestämma DIO för varje märke, skulle vi utföra följande beräkningar:

  • Varumärke 1: (5,000 /39,000) x 365 = 46,80 lagerdagar
  • Varumärke 2: (2,200 /45,000) x 365 = 17,84 lagerdagar
  • Varumärke 3: (3,000/47,000) x 365 = 23,29 lagerdagar
  • Varumärke 4: (900 /16000) x 365 = 20,50 lagerdagar

 

Varumärke 1 Varumärke 2 Varumärke 3 Varumärke 4
Genomsnittligt årsgenomsnittslager $3,000 $1,000 $5,000 $1,500
Försäljningskostnad $35,000 $40,000 $54,000 $20,000
# Antal dagar i perioden 365 365 365 365
Antal dagar för lageromsättning ? ? ? ?

För att bestämma antalet dagar för lageromsättning (DIO) för varje märke:

DIO Varumärke 1: ($3,000 / $35,000) * 265 = 31.29

DIO Varumärke 2: ($1,000 / $40,000) * 365 = 9.13

DIO Varumärke 3: ($5,000 / $54,000) * 365 = 33.80

DIO Varumärke 4: ($1,500 / $20,000) * 365  = 27.38

 

Vad används genomsnittlig lagringstid (DIO) till?

Som nämnts ovan är Days Inventory Outstanding (DIO), eller genomsnittlig lagringstid, en KPI. Specifikt används detta nyckeltal för att mäta det antal dagar som ett företag i genomsnitt har en produkt i lager innan den säljs. Detta oavsett om det är en råvara, komponent eller slutprodukt.

Lagerhantering

DIO hjälper företag att bedöma effektiviteten i sin lagerhantering genom att mäta hur länge lagret finns kvar innan det säljs. Detta gör att företag kan identifiera möjligheter att optimera sina lagerprocesser, till exempel genom att minska överskottslager eller förbättra omsättningen.

Kassaflödeshantering

DIO ger även information om hur länge kapital “binds upp” i produkter. Detta genom att beräkna den genomsnittliga tiden som lagret ligger kvar innan det omvandlas till försäljning. Ett lägre DIO indikerar att kapitalet snabbare omvandlas till försäljning, vilket kan förbättra företagets kassaflöde.

Riskhantering vid inkurans

Ett lägre DIO innebär också att det finns mindre tid för lagret att bli föråldrat eller osäljbart. Genom att övervaka DIO kan företag proaktivt identifiera och hantera risken för inkurans, vilket bidrar till att minska förlusterna i samband med inkuranta produkter.

Hur tolkar man genomsnittlig lagringstid (DIO)?

För att tolka DIO är det nödvändigt att förstå hur det förhåller sig till ett företags operativa och finansiella effektivitet. Vad vi menar med “högt DIO” eller “lågt DIO” beror på företaget och branschen. Nedan beskriver vi hur en allmän tolkning av detta nyckeltal kan göras.

Lågt DIO

Ett lågt DIO anses i allmänhet vara gynnsamt. Det indikerar att företaget säljer sitt varulager snabbt, vilket kan vara ett tecken på effektiv lagerhantering och hög efterfrågan på företagets produkter. Detta kan leda till bättre likviditet, eftersom företaget snabbare omvandlar sitt varulager till pengar. Ett extremt lågt DIO kan dock också indikera en oroande låg lagernivå, vilket kan leda till problem med orderuppfyllnad om efterfrågan ökar oväntat eller om det uppstår störningar i leveranskedjan.

Högt DIO

Ett högt DIO kan vara problematiskt då det tyder på att företaget tar längre tid på sig att sälja sitt lager. Detta kan tyda på ett antal problem, till exempel överlager, produktföråldring, låg efterfrågan eller problem med hanteringen av leveranskedjan. Ett högt DIO kan påverka ett företags lönsamhet negativt, eftersom kostnaderna för lagerhållning och förvaring kan öka. Utöver detta kan ett högt DIO indikera förbättrad operativ effektivitet och minskad likviditet.

DIO-Skillnader per sektor

Genomsnittlig lagringstid (DIO) kan variera avsevärt mellan olika sektorer på grund av skillnader i produkternas karaktär, produktlivscykler, affärsmodeller och branschpraxis.

Som referens finns här några exempel på sektorer med mycket olika DIO:er:

FMCG-återförsäljare: Lågt DIO

I den här sektorn, där produkterna har hög omsättning och konstant efterfrågan, är ett lågt DIO vanligast. Produkter som mat, dryck och hygienartiklar tenderar att ha korta livscykler och förutsägbar efterfrågan, vilket leder till ett lägre DIO.

Byggmaterialindustrin: Högt DIO

I denna sektor, där produkterna är skrymmande, dyra, har en mindre förutsägbar efterfrågan och vanligtvis en lång ledtid, är det vanligt med högt DIO. Byggmaterial kan ligga kvar i lager under längre perioder på grund av byggandets säsongskaraktär och långsiktiga projekt.

Modebranschen: Varierande DIO

Inom modeindustrin har produkter ofta korta livscykler på grund av växlande trender och dessa produkter har ofta högre priser. DIO kan variera beroende på säsong och efterfrågan på specifika produkter. Vissa fast fashion-produkter kan ha ett lågt DIO, medan lyxartiklar kan ha ett högre DIO på grund av exklusivitet och lägre omsättning.

Skillnaden mellan lagerrotation och genomsnittlig lagringstid

Lageromsättning och DIO (genomsnittlig lagringstid) är två mått som är relaterade till lagerhantering, men som har lite olika tillvägagångssätt. Tolkningen av de två ger kompletterande insikter i ett företags operativa effektivitet.

Eftersom vi redan har gått igenom vad DIO är, låt oss titta lite närmare på vad lagerrotation är i samband med lagerstyrning.

Rotation av lager

Lageromsättningen är ett mått på hur snabbt ett företag säljer och byter ut sitt lager under en viss tidsperiod, vanligtvis ett år. Den beräknas genom att dividera kostnaden för sålda varor (COGS) med det genomsnittliga lagret under samma period. Den grundläggande formeln är:

Lageromsättningen anger hur många gånger lagret har sålts och ersatts under den angivna perioden. En hög lageromsättning anses i allmänhet vara gynnsam, eftersom det tyder på att företaget säljer sitt lager snabbt och fyller på det på ett effektivt sätt.

Den största skillnaden mellan de två måtten ligger därför i deras tidsmässiga fokus: lagerrotation fokuserar på antalet gånger som lagret säljs och ersätts under ett år, medan DIO fokuserar på hur lång tid det tar för lagret att säljas i termer av dagar.

Genomsnittlig lagringstid och hanteringseffektivitet

Avslutningsvis är det av stor betydelse för företagets konkurrenskraft att hitta den perfekta balansen i lagerhanteringen. Att upprätthålla en balans mellan överskott och brist i lagret är nyckeln till att undvika risker för inkurans och förlorad försäljning.

KPI:er som DIO gör det möjligt för företag att kontinuerligt övervaka och justera lagret för att säkerställa effektiv drift och kundnöjdhet. I denna känsliga balans ligger den verkliga förtjänsten med framgångsrik lagerhantering.

Vanliga frågor

DIO bör genomföras genom regelbunden övervakning av varulager och kostnad för sålda varor för att identifiera betydande trender och variationer. Företagen bör sätta upp specifika DIO-mål baserade på branschens och affärsmodellens egenskaper och sedan genomföra åtgärder för att optimera lagerhållningen, förbättra den operativa och finansiella effektiviteten och säkerställa en korrekt kassaflödeshantering. Detta för att behålla en konkurrenskraftig marknadsposition.

Utöver DIO är andra nyckeltal för att mäta effektiviteten i lagerhanteringen lageromsättningshastigheten, som mäter hur många gånger lagret säljs och ersätts under en viss period, och OTIF, som mäter företagets förmåga att möta kundernas efterfrågan i tid och på ett komplett sätt. Inkuransgraden är också en vanlig indikator när man mäter effektiviteten i lagerhanteringen.

Ett för högt antal genomsnittlig lagringstid (DIO) kan leda till inkuransproblem, överskottslager och låg likviditet, vilket påverkar lönsamheten och effektiviteten i verksamheten. Samtidigt kan ett för lågt DIO leda till lagerbrist, förlorad försäljning och minskad kundnöjdhet på grund av oförmåga att möta kundernas efterfrågan, vilket också kan påverka företagets lönsamhet och anseende negativt.

För att fastställa rätt DIO för ett specifikt affärsbenchmark måste man ta hänsyn till ett antal faktorer, t.ex. bransch, produktlivscykel, produktledtider, marknadsefterfrågan och affärsmål. En detaljerad analys av dessa faktorer, liksom jämförelser med liknande företag inom branschen, är avgörande för att fastställa ett DIO-mål som säkerställer en effektiv lagerhantering och uppfyller företagets operativa och finansiella behov.

EfterfrågeplaneringLageroptimering