Vad är en SKU och hur använder man den effektivt?

Vilka faktorer påverkar komplexiteten i ett företags verksamhet? Det finns många faktorer som har en bred variation. Om vi fokuserar på leveranskedjan är några av de största utmaningarna mångfalden och spridningen av leverantörer, utmaningarna kopplade till logistik och distribution, produktens karaktär (att exempelvis transportera livsmedelsprodukter skiljer sig mycket från att exempelvis transportera skruvar), variationen och oförutsägbarheten i efterfrågan …

Sortimentets bredd är en annan faktor som avgör verksamhetens komplexitet, eftersom de operativa utmaningarna blir större ju fler SKU:er som finns. I den här artikeln kommer vi att fokusera på vad SKU:er är och hur de kan hanteras på ett effektivt sätt.

Vad är en SKU?

En SKU (Stock Keeping Unit) är en unik alfanumerisk identifierare som tilldelas varje specifik variant av en produkt inom ett lagerhanteringssystem. Dess huvudsakliga funktion är att underlätta spårning, kontroll och påfyllning av lager i lagerlokaler och på försäljningsställen.

Tekniska egenskaper:

Kundanpassad struktur, som vanligtvis kombinerar attribut som kategori, modell, storlek, färg eller plats.
Funktion i ERP/WMS-system, vilket möjliggör automatisering av lager, påfyllning och försäljningsanalys.

Ett exempel på en SKU för en “Air Jordan”-modell “38” i storlek 42, färg svart, kan vara AirJordan-38-42-NG.

Enligt denna definition är termen “SKU” nästan likvärdig med termen “referens”. På Slimstock tolkar vi däremot en SKU som en kombination av denna referenskod med dess platscentrum.

För att behålla fokus, kommer vi inte att gå in på ämnet lokalisering i den här artikeln, utan kommer att ta upp denna fråga i en framtida artikel.

Hur många SKU:er bör ett företag ha?

Självklart finns det inte ett enda rätt svar på den här frågan. På Slimstock har vi en kund inom energisektorn med en enda SKU, och många distributörer med tiotusentals SKU:er.

Därför beror antalet SKU:er helt och hållet på vilken bransch ditt företag är verksamt inom. Två företag inom samma bransch kan däremot ha helt olika mängder SKU:er. Varför är det så? Främst på grund av olika affärsstrategier.

1. Sortimentsstrategi

Företag med många SKU:er väljer en strategi med stor variation och kundanpassning och erbjuder flera alternativ av samma produkt (olika märken, kvaliteter, färger, storlekar, material etc.).
Företag med färre SKU:er fokuserar på ett mindre men optimerat erbjudande, prioriterar produkter med hög omsättning och minskar den operativa komplexiteten.

2. Lagerhantering

Företag med många SKU:er står inför ökad komplexitet när det gäller kostnader för lagring, påfyllning och hantering (lagerutrymme, inkurans, döda lager).
Företag med färre SKU:er har effektivare verksamhet, lägre lagerhållningskostnader, mindre risk för överlager och bättre inköpsoptimering.

3. Differentierings

Företag med många SKU:er kan rikta in sig på en mer specialiserad marknad och erbjuda premium- eller nisch-alternativ.
Företag med färre SKU:er fokuserar på standardisering och effektivitet, eventuellt med en strategi som bygger på låga priser och hög omsättning.
Skillnaden i antalet SKU:er återspeglar i huvudsak ett strategiskt beslut om produktutbud, operativ effektivitet och marknadspositionering.

Ett företag med många artiklar fokuserar på variation och kundanpassning, medan ett företag med färre artiklar prioriterar effektivitet, enkelhet och kostnadsoptimering.

Vad är skillnaden mellan SKU:er och andra identifieringskoder?

SKU (Stock Keeping Units) är bara ett av flera identifieringssystem som används inom produkt- och lagerhantering.

Kod	Syfte	Struktur	Standardiseringsnivå
UPC – Universell produktkod	Standardstreckkod för att identifiera produkter globalt inom detaljhandeln.	12-siffrig numerisk siffra.	Regleras av GS1, unikt för varje produkt i hela världen.
EAN – Europeiskt artikelnummer	Liknar UPC, men används mer i Europa för produktidentifiering i detaljhandeln.	Antingen 13 siffror (EAN-13) eller 8 siffror (EAN-8, används för mindre produkter).	Regleras av GS1, unikt för varje produkt.
GTIN – Global Trade	En global identifierare som omfattar UPC, EAN och andra produktkoder.	Den kan ha 8, 12, 13 eller 14 siffror.	Regleras av GS1 och fungerar som en paraplystandard som omfattar UPC- och EAN-format.

Vad betyder de 13 siffrorna i EAN-numret?

De 3 första siffrorna: Landskod eller GS1-organisationsprefix (t.ex. 840-849 för Spanien, 750 för Mexiko).
Nästa siffror (4-9): Företagskod som GS1 har tilldelat ett varumärke eller en tillverkare.
Nästa siffror (10-12): Produktkod som fastställs av företaget för att identifiera en specifik artikel.
Sista siffran (13): Kontrollsiffra, matematiskt beräknad för att validera att koden är korrekt.

Vad är den största skillnaden mellan en SKU och andra identifieringskoder?

Den största skillnaden mellan en SKU och andra identifieringskoder är att SKU:er är interna och kundanpassade, medan koder som UPC, EAN och GTIN är standard över hela världen.

En produkt kan ha flera koder samtidigt (till exempel en intern SKU och en global UPC), men användningen av varje kod beror på det operativa och affärsmässiga sammanhanget.

Ett sätt att hantera SKU:er

Som det framgår ovan, beror antalet SKU:er i ditt företag på din affärsstrategi. Detta avgör om ditt sortiment är brett eller strömlinjeformat.

Det finns däremot några allmänna regler som gäller för alla företag när det kommer till sortimentshantering och optimering av SKU-val. Vi lyfter fram 10 steg.

Steg 1: Fastställ företagets ambitioner

Produktsortimentet ska vara anpassat till företagets strategiska mål, oavsett om det handlar om kostnadsminskningar eller expansion till nya marknader.

Steg 2: Identifiera

Det är viktigt att identifiera om sortimentet ska rikta sig till frekventa köpare eller tillfälliga kunder, beroende på företagets strategi och den sektor där det är verksamt.

Steg 3: Utforska

Genom att analysera konkurrenternas erbjudanden och identifiera möjligheter i sortimentet kan man differentiera sig och förbättra konkurrenskraften.

Steg 4: Sätt upp sortimentet

Genom att definiera tydliga mål som till exempel intäkter, marginalnivåer, kundnöjdhet eller produkttillgänglighet kan man mäta hur framgångsrikt sortimentet är.

Steg 5: Ordna upp

Genom att klassificera produkter i logiska kategorier blir det lättare att hantera dem och analysera deras prestanda.

Steg 6: Utvärdera nuvarande prestanda och identifiera luckor

Innan man gör förändringar i sortimentet är det viktigt att analysera vilka produkter som tillför värde och vilka som är förlustbringande.

Steg 7: Förutse potentialen för nya produkter

Genom att förutse hur nya produkter kommer att prestera med hjälp av försäljningsdata, skapad av liknande produkter eller marknadsinformation, minimeras osäkerheten.

Steg 8: Uppdatera

Beslut om vilka produkter som ska behållas eller tas bort bör baseras på en rationell analys, inte på antaganden eller yttre tryck.

Steg 9: Verkställ sortimentsplanen

I genomförandet av planen ingår att lägga order, distribuera lagret och finjustera påfyllningsprocesserna för att anpassa dem till efterfrågan.

Steg 10: Övervaka

Genom att regelbundet se över sortimentets prestanda kan du anpassa dig till förändringar på marknaden och kundernas förväntningar.

Kave Home: Förbättrat lager och SKU-hantering

I växande företag är det viktigt att hålla sortimentet under kontroll. Sedan implementeringen av Slim4 har Kave Home minskat sina SKU:er med 7% och minskat sitt lager med 40%. Detta har gjort det möjligt att frigöra 14 000 kvadratmeter lagerutrymme. Allt detta samtidigt som man lyckats öka omsättningen med 30%.

Slutsats: prioritera dina SKU:er

Antalet SKU:er som ingår i ditt sortiment beror till stor del på din affärsstrategi. Det som däremot alltid stämmer, är att du inte kan ha lika stort fokus på alla.

Om du ägnar samma uppmärksamhet åt en produkt som står för en mycket hög procentandel av ditt företags omsättning och som du gör en stor vinstmarginal på, som du gör åt en SKU som bara säljs mycket sporadiskt, kommer du att göra ett misstag.

Därför är det viktigt att du implementerar en effektiv ABC-analys i ditt företag som hjälper dig att hantera undantagsfall, särskilt för de mindre viktiga SKU:er som du vill behålla i ditt sortiment.

Vanliga frågor om SKU:er

Varför är det viktigt att hantera SKU:er på ett effektivt sätt?

Effektiv SKU-hantering gör att du kan optimera lagernivåerna, minska driftskostnaderna och förbättra produkttillgängligheten. Det förhindrar också överlager och ackumulering av döda lager, vilket bidrar till en smidigare och mer lönsam leveranskedja.

Hur kan jag undvika att ha för många SKU:er i mitt företag?

För att undvika för många SKU:er som komplicerar den operativa hanteringen är det viktigt att göra en regelbunden sortimentsanalys, tillämpa ABC-metoden för att prioritera produkter och eliminera dem med låg omsättning eller minskade marginaler. Ett datadrivet tillvägagångssätt rekommenderas också för att introducera nya SKU:er på ett strategiskt sätt.

Vilka vanliga misstag görs vid hantering av SKU:er?

Några vanliga misstag är att SKU:er skapas i onödan för obetydliga variationer av en produkt, att katalogen inte uppdateras, att föråldrade SKU:er behålls eller att integration med tekniska verktyg saknas. Dessa misstag kan leda till extra kostnader och lagerproblem.

Hur hjälper tekniken till med SKU-hanteringen?

ERP-system och andra system, exempelvis planeringssystem, underlättar effektiv SKU-hantering genom att automatisera lagerspårning, förbättra påfyllningsnoggrannheten och optimera datadrivet beslutsfattande. Med hjälp av analysverktyg kan du dessutom identifiera försäljningsmönster och justera din katalog på ett strategiskt sätt.

Vad är SKU:er och hur hanterar man dem?