Trumps tullar och deras effekt på den globala leveranskedjan

Donald Trump klargjorde under sin valkampanj att han, om han skulle bli USA:s president, skulle återuppta en handelsagenda som var öppet protektionistisk. Alla de tillkännagivanden han har gjort sedan början av sitt presidentskap tyder på att han har för avsikt att fullfölja detta åtagande.

Under sin första mandatperiod inledde han ett handelskrig mot Kina och införde tullar på produkter som stål, aluminium och vissa europeiska livsmedel. Nu väntas de nya tullarna bli bredare och mer ambitiösa, och de kan komma att påverka den globala leveranskedjan avsevärt. I den här artikeln undersöker vi hur Trumps importtullar kan komma att påverka viktiga sektorer i Europeiska unionen.

Trumps tullar: Vilka avgifter kan komma att införas?

Trump har sagt att han kommer att genomföra drastiska tullåtgärder som en hörnsten i sin ekonomiska agenda. Hans uttalanden har varit fluktuerande och i vissa fall till och med motsägelsefulla, men flera fronter börjar framträda:

Globala “ömsesidiga” tullar

Detta skulle innebära att man inte bara matchar befintliga tullar utan också behandlar andra regleringsmässiga eller skattemässiga hinder. Trump anser att den europeiska momsen utgör ett handelshinder (även om det egentligen är en skatt som gäller för både inhemska och utländska företag, alltså inte en tull) och han vill införa motsvarande tullar som svar.

Riktade sektorer

Utöver de allmänna tullarna, hotar Trump med 25-procentiga tilläggsavgifter på import av vissa produkter. Några av de viktigaste “kandidaterna” som sannolikt kommer att drabbas av avgifter är bland annat fordonssektorn och läkemedel. Det pågår också diskussioner om att återinföra eller höja tullarna på stål och aluminium (i linje med de tullar på 25% och 10% som han införde 2018).

Europeiska sektorer påverkas mest av Trumps tullar

Även om det fortfarande är oklart hur Trumps avsikt att införa importtullar mot EU kommer att utformas är en sak klar: vissa sektorer är särskilt sårbara för dessa protektionistiska åtgärder.

Vilka europeiska sektorer är i skottlinjen?

Fordonsindustrin

Detta är det främsta målet. USA har ett betydande handelsunderskott med Europa inom fordonssektorn, särskilt med Tyskland.

En 25-procentig tull på europeiska bilar skulle avsevärt höja priset på BMW, Mercedes, Audi, Volkswagen och andra bilar på den amerikanska marknaden och därmed påverka en av hörnstenarna i den transatlantiska handeln. Faktum är att fordons-, kemi- och maskinsektorerna tillsammans står för nästan 70 procent av handeln mellan EU och USA, alltså kan ett slag mot fordonsindustrin få långtgående konsekvenser. Tyskland skulle drabbas hårdast på grund av sin stora exportvolym.

Maskiner och kapitalvaror

Europa är en stor leverantör av industrimaskiner, elektrisk utrustning, verktyg och komponenter till USA. Detta skulle kunna bli ett annat viktigt mål för USA:s tullpolitik. Inom EU har länder som Italien, Tyskland, Frankrike och Spanien betydande exportföretag inom maskiner och elektrisk utrustning.

Kemisk och farmaceutisk industri

Kemikalier, läkemedel och mediciner är bland Europas största exportvaror till USA. Trump har uttryckligen nämnt läkemedel som kandidater för nya tullar. En hög avgift skulle göra europeiska läkemedel dyrare i USA och skulle till och med kunna störa vårdkedjorna.

Stål, aluminium och metaller

Den europeiska stålindustrin har redan drabbats av 25-procentiga tullar på stål och 10-procentiga tullar på aluminium som Trump införde 2018. Det är troligt att den andra Trump-administrationen kommer att återinföra eller till och med skärpa dessa tullar.

Lyxvaror och mode

Europa är ledande inom lyxprodukter (mode, smycken, kosmetika, exklusiva bilar). Analytiker menar att europeiska lyxvarumärken med ett starkt beroende av den amerikanska marknaden också är exponerade mot Trumps importtullar. Många lyx- och modeföretag har dock mildrat risken genom att etablera dotterbolag och produktionsanläggningar i USA.

Jordbruks- och livsmedelsindustrin

Även om Trumps nya protektionistiska agenda fokuserar på industrisektorer är Europas jordbruks- och livsmedelsindustri inte immun mot risker. Klassiska EU-produkter som – ostar, oljor, viner, charkuterier, choklad och mycket mer – kan komma att påverkas.

Tullarnas effekter på de globala och europeiska leveranskedjorna

Införandet av tullar kommer sannolikt att störa, inte bara de bilaterala flödena med USA utan även dynamiken i de globala leveranskedjorna som helhet. Några potentiella effekter och justeringar av värdekedjan som vi kan komma att stöta på är bl.a:

Omstrukturering av inköpsverksamheten

Amerikanska importörer kommer att leta efter billigare alternativ för att undvika tullar. Om en europeisk produkt blir 10-25% dyrare kan den ersättas av leverantörer från länder som antingen inte påverkas eller påverkas i mindre utsträckning. Ett amerikanskt företag som köper spanska maskiner kan till exempel försöka köpa in dem från Mexiko, Turkiet eller till och med tillverka dem lokalt i USA för att kringgå EU:s tullar.

Ökad lokal produktion

Många europeiska multinationella företag kan komma att påskynda sina planer på att flytta delar av sin produktion till USA för att undvika tullar. Faktum är att flera EU-företag har investerat i amerikanska fabriker under de senaste åren.

Pris- och inflationspress

En viktig aspekt är att tullar fungerar som en skatt, som förs vidare till slutkonsumenten i importlandet. Om insatsvaror eller färdiga varor blir dyrare på grund av tullar överförs en del av den extra kostnaden till detaljhandelspriserna. Detta skulle kunna öka inflationstrycket i USA, som redan har varit högt den senaste tiden.

Fragmentering av den globala leveranskedjan

En risk som lyfts fram av analytiker är att en storskalig protektionistisk politik (som den här) skulle kunna leda till en fragmentering av marknaderna och skapa ett scenario med handelsblock. I detta scenario skulle varje block sannolikt köpa inom sin inflytandesfär (friend-shoring). Europa skulle exempelvis kunna köpa färre amerikanska produkter och söka interna eller alternativa källor från andra allierade, medan USA skulle minska de europeiska inköpen till förmån för inhemska leverantörer eller länder med handelsavtal.

Trumps tullar: Mycket olika effekter beroende på land

De amerikanska tullarna på EU-import kommer att få en mycket ojämn inverkan på de olika länder som ingår i unionen. Handelsförbindelserna mellan EU och USA är de mest fruktbara i världen, med ett årligt utbyte av varor och tjänster på cirka 1 biljon euro. År 2023 var USA den främsta destinationen för EU:s varuexport (19,7 % av den totala exporten till länder utanför EU) och EU hade ett överskott i varuhandeln med USA på cirka 156 miljarder euro.

Denna handel är dock inte jämnt fördelad: vissa länder (exempelvis Tyskland och Italien) är starkt beroende av den amerikanska marknaden och har stora överskott, medan andra (exempelvis Nederländerna och Spanien) importerar mer från USA än de exporterar och uppvisar handelsunderskott.

Export från Tyskland, Italien, Frankrike, Spanien och Nederländerna till USA samt situationen i Sverige

Omfattningen av exporten till USA varierar betydligt mellan dessa länder. Tyskland är den överlägset största europeiska exportören till den amerikanska marknaden, med en varuexport på cirka 157 miljarder euro 2023. Denna siffra är mer än dubbelt så hög som Italiens, som exporterade för cirka 67 miljarder euro. Irland rankades på tredje plats i EU med 51,6 miljarder euro (även om Irland inte är ett av de fem länder som analyserats, sticker landet ut på grund av sitt stora beroende av den amerikanska marknaden). Frankrike exporterade varor till USA för cirka 43,9 miljarder euro år 2023, medan Nederländerna skickade för cirka 40,5 miljarder euro och Spanien för cirka 18,9 miljarder euro.

Det är inte bara exportens absoluta värde som skiljer sig åt, utan även den amerikanska marknadens relativa betydelse för varje land. För Tyskland och Italien går nästan en femtedel av deras försäljning utanför EU till USA (cirka 22 % av deras export utanför EU). Frankrike och Spanien är däremot mindre beroende av USA för sin export: år 2023 var endast 16 procent av Frankrikes export utanför EU och 13 procent av Spaniens export avsedd för USA. Bland de fyra största ekonomierna i EU har Spanien faktiskt den lägsta andelen export från länder utanför EU till USA. Detta tyder på att den spanska ekonomin är mer inriktad på andra marknader (främst EU) medan Tyskland och Italien har en större extern exponering mot den amerikanska marknaden.

Sverige och situationen med Trumps tullar

Sverige är också ett av de EU-länder som delvis kan komma att påverkas av Trumps tullar.

Det handlar om 16,3 miljarder euro i export och en andel på 19,6 procent. Denna situation gör att man måste hålla ett öga på den dagliga utvecklingen och uppdateringarna av dessa tullar, eftersom de påverkar globalt och det kan ske ständiga förändringar i detta.

Slutsats: Högre risk för Tyskland och Italien, måttlig risk för Spanien, Nederländerna och Sverige

Tyskland (och i mindre utsträckning Italien) står inför en hög risk på grund av sitt betydande handelsöverskott med USA, samt deras viktigaste exportsektorer (fordon, maskiner, kemikalier) skulle direkt drabbas av tullar. Frankrike intar en mellanposition, med vissa känsliga sektorer men totalt sett mindre beroende. Nederländerna och Spanien, som har handelsunderskott gentemot USA och är mindre beroende av den amerikanska marknaden för sin export, skulle drabbas mindre av en nedgång i försäljningen till USA. Sverige skulle i princip också befinna sig i denna position. De skulle dock fortfarande kunna drabbas av sidoeffekter, exempelvis minskad hamnaktivitet eller eventuella vedergällningstullar från EU som skulle kunna öka kostnaderna för den import de är beroende av.

Denna heterogenitet förklarar varför EU som helhet söker en förhandlingslösning, trots att man måste balansera medlemmarnas olika nationella intressen. Det finns dock en gemensam nämnare för alla EU-länder: den fasta övertygelsen att ett handelskrig skulle vara skadligt för alla.