Mörkläggningen på Iberiska halvön och dess konsekvenser för leveranskedjan

Konsekvenserna av detta strömavbrott skilde sig för varje person. De som arbetade hemifrån, upplevde inte strömavbrottet på samma sätt som de som var instängda i timmar på ett tåg eller i en hiss. Det faktum att den mest akuta fasen av krisen varade mindre än 12 timmar innebar dock att den totala påverkan på befolkningen var begränsad.

Ekonomiska konsekvenser av strömavbrottet

Det omfattande strömavbrottet innebar ett abrupt stopp för den ekonomiska aktiviteten i Spanien och Portugal under en stor del av dagen (28 april). Butiker stängde, fabriker stod stilla och kontor evakuerades, vilket alla var vanliga scener under strömavbrottet. Den direkta påverkan på BNP är visserligen betydande, men förväntas vara en engångsföreteelse. I Spanien uppskattade arbetsgivarorganisationen CEOE förlusterna till motsvarande 0,1% av BNP (ca€ 1,6 miljarder) under den första dagen.

Ministeriet för ekonomi, handel och företagande uppskattade å andra sidan att utbrottet innebar en minskning med 55% i betalningssystemen, främst kredit- och betalkort, eftersom många kortläsare slutade fungera och många butiker helt enkelt stängde. Ministeriet noterade också att mellan 130 och 140 miljoner euro av de uteblivna inköpen gjordes under timmarna och dagarna efter att tjänsten hade återställts. För att täcka dessa förluster har många företagarföreningar redan börjat kräva ersättning.

Hur påverkade strömavbrottet leveranskedjan?

Det tio timmar långa el- och internetavbrottet på Iberiska halvön fick omedelbara effekter på leveranskedjan. När telefon- och internetnäten låg nere blev det mycket svårt att samordna leveranser och påfyllning. Hur påverkade strömavbrottet var och en av länkarna i leveranskedjan?

Effekten på detaljhandeln: Förlamad efterfrågan och oväntade toppar

Återförsäljarna hamnade mitt i avbrottet. Med fysiska butiker utan ström, kassaterminaler som inte fungerade och e-handelsplattformar som inte var uppkopplade, stannade efterfrågan plötsligt av. Viktiga sektorer som livsmedel, läkemedel och närbutiker upplevde dock en återhämtningseffekt. När strömmen återställdes förvrängdes efterfrågeprognosen av atypiska inköpstoppar. Återförsäljare som kunde fortsätta sin verksamhet mer eller mindre normalt fångade upp den efterfrågan som förlorades av företag som var tvungna att stänga ner.

Det förekom också panikköp av basvaror för nödsituationer (stearinljus, batterier, vattenflaskor) som tömde hyllorna inom några timmar. Eftersom det rör sig om en så pass kortvarig kris förväntas dock ingen whiplash-effekt.

Frånkopplade distributörer

I logistikcenter tvingade haveriet av lagerhanteringssystem (WMS), radiofrekvens och automatiserade transportörer, verksamheten att stanna upp eller manuella processer att improviseras utan spårbarhet.

Bristen på insyn i pågående order, i kombination med oförmågan att samordna leveranserna med återförsäljare eller tillverkare, ledde till flaskhalsar och förseningar som varade i flera dagar. Utan uppkoppling fattades beslut baserat på föråldrad eller ofullständig information. Det är värt att notera att stora distributionsgrupper ofta har reservgeneratorer, vilket bidrog till att mildra effekterna.

Inte heller var transporterna skonade från kaoset. Tågtrafiken stod stilla och även vägtransporterna begränsades på grund av problem med bränsledistributionen och att många trafikljus inte fungerade (de flesta signaler var ur funktion).

Tillverkare: Produktionslinjerna stängs ner

För tillverkare som inte kunde förlita sig på alternativ strömförsörjning, innebar avbrottet att de var tvungna att stoppa produktionen och skicka hem sina anställda. Avbrottet i planeringssystemen störde både produktionslinjerna och insynen i råvaru- och komponentlagren.

Inköp och upphandling: Beslut utan underlag

På alla nivåer, från detaljhandel till tillverkning, stod inköpsteam inför samma utmaning: Att arbeta med (nästan) ingen insyn. Kollapsen av planerings- och leverantörssamarbetssystem blockerade i många fall utfärdandet av order och hanteringen av incidenter, bland andra vanliga uppgifter i leveranskedjan.

Störningar i leveranskedjan är det nya normala

Vid första anblick kan Spanien betraktas som ett område där störningar i leveranskedjan är mindre sannolika. Ett välutrustat nätverk av infrastrukturer, bra väder, långt från konfliktzoner… Sanningen är däremot att det Iberiska landet har kontinuerligt drabbats av störningar i leveranskedjan, drivna av både globala och lokala händelser. En tydlig indikator på att turbulens i försörjningskedjan är den nya normen.

Instabilitet i två av världens viktigaste sjöfartsleder

Under de senaste månaderna har två av världens viktigaste transportleder för internationell handel, Suezkanalen och Panamakanalen, drabbats av störningar som har haft stor inverkan på de internationella leveranskedjorna.

Å ena sidan genomgår Panamakanalen en historisk torkkris: Bristen på nederbörd har drastiskt minskat djupet och antalet dagliga passager, vilket orsakar trängsel, förseningar och kostsamma omvägar för fartyg som transporterar containrar och viktiga råvaror till Europa. Denna situation tvingar logistikoperatörerna att tänka om när det gäller fraktvägar och absorbera extra kostnader som påverkar det slutliga priset för många produkter.

Samtidigt har Suezkanalen blivit en brännpunkt för geopolitiska spänningar på grund av Houthirebellernas attacker mot handelsfartyg i Röda havet. Dessa attacker, som inledningsvis riktades mot fartyg med koppling till västerländska eller israeliska intressen, har tvingat många rederier att undvika rutten och segla runt Godahoppsudden, vilket förlänger transittiden till Europa med 10-15 dagar. Resultatet har blivit längre leveranstider, högre fraktpriser och mindre tillförlitliga logistikscheman. För europeiska företag skapar dessa störningar en miljö med ständig osäkerhet som kräver ökad planering, diversifiering av leverantörer och lyhördhet för globala händelser.

Kriget i Ukraina och dess energipåverkan inom Europa

Kriget i Ukraina har haft en djupgående och långvarig inverkan på de europeiska leveranskedjorna, inte bara genom den direkta bristen av handel med Ryssland och Ukraina, utan också genom dess bredare effekter på strategiska sektorer. Brist på råvaror som vete, majs, gödningsmedel, aluminium och naturgas har satt press på viktiga industrier som livsmedelsindustrin, kemiindustrin och tillverkningsindustrin.

Samtidigt har de kraftigt stigande energipriserna höjt produktions- och transportkostnaderna i hela Europa, vilket tvingat många företag att ompröva sina leveransnätverk, söka alternativa leverantörer och optimera sina lager för att förbli konkurrenskraftiga i en mycket volatil miljö

I Spanien, klimatnödläge och arbetskonflikt

I Spanien har kombinationen av extrema väderförhållanden och spänningar på arbetsmarknaden satt försörjningskedjans motståndskraft på prov. Den DANA som nyligen drabbade Valenciaregionen orsakade översvämningar som lamslog logistikcenter, skadade transportinfrastrukturen och gjorde att tusentals butiker och lagerlokaler inte kunde användas. Denna lokala störning fick nationella återverkningar, eftersom varudistributionen blev långsammare och lagerflödena avbröts, särskilt inom livsmedels-, detaljhandels- och läkemedelsdistributionssektorerna.

Detta förvärrades på grund av ökande nivåer av arbetsoroligheter. Transportstrejker som utlysts under 2024 av fackförbunden UGT och CCOO, tillsammans med sektoriella arbetsnedläggelser inom hamn- och järnvägslogistik, har lett till frekventa störningar i varutransporterna.

Slutsats: Det är absolut nödvändigt att stärka människors och leveranskedjors motståndskraft

Strömavbrottet i april fungerade som ett oavsiktligt stresstest och visade att även om Europas system är robusta behöver de inte vara felfria. Den tidiga återhämtningen av tjänster och leveranskedjan bidrog till att begränsa den totala effekten och skadan. Det visar oss däremot hur viktigt det är att vara förberedd och hur viktigt det är med motståndskraft för att förutse fel, minimera effekterna av störningar samt påskynda återhämtningen.

Ett av livets ironier är att EU-kommissionären för beredskap, krishantering och jämställdhet, Hadja Lahbib, för bara en månad sedan uppmanade EU-medborgarna att utrusta sig med ett 72-timmars överlevnadskit. Vatten, konserver, belysningsutrustning och en radio är några av de saker som rekommenderas. I Spanien möttes förslaget till en början av närmast hånfulla kommentarer. Idag är skämtet inte längre lika roligt och efter strömavbrottet har många hushåll börjat följa EU-kommissionens råd.