Logistikcentrum och deras roll i leveranskedjan

När det gäller leveranskedjor är allt sammankopplat. Vi har sett detta i samband med de senaste störningarna i leveranskedjorna och i samband med de USA-drivna tullarna. Av denna anledning har logistikcentraler etablerat sig som en viktig infrastruktur för att säkerställa en smidig förflyttning av varor på global nivå.

Men trots att de blir allt viktigare är konceptet i många avseenden fortfarande oklart. I den här artikeln ska vi försöka kasta lite ljus över vad de är och vilken roll de har i leveranskedjan.

Vad är ett logistiknav (logistics hub)?

Låt oss börja med att klargöra att ett logistikcentrum, även känt som logistiknav eller logistikhubb, inte är ett helt definierat begrepp. Det finns med andra ord ingen lista med krav som måste uppfyllas för att en anläggning ska kunna kallas logistiknav. Denna kategori tjänar dock till att indikera funktionaliteten hos de anläggningar som kategoriseras som sådana.

Generellt sett är däremot ett logistiknav en central punkt i försörjningskedjan där transport-, lager- och distributionsaktiviteter koncentreras. Det fungerar vanligtvis som en konsoliderings- och omfördelningspunkt för gods, där varor från olika ursprung samlas för att sorteras, lagras och sedan skickas till flera slutdestinationer.

Även om det inte finns någon fast definition, har de flesta logistikcentrum vissa gemensamma egenskaper: stora anläggningar med kapacitet för flera kunder, goda transportförbindelser (vägar, järnvägar, hamnar eller flygplatser) och tillhandahållande av logistiktjänster (lagring, förpackning, tullhantering etc.).

I huvudsak fungerar hubben som en central punkt, som underlättar det effektiva flödet av varor i logistiknätverket och skapar värde genom stordriftsfördelar.

Olika typer av logistikcentrum

Globalt sett finns det logistikhubbar i olika former och storlekar, och de kan oftast delas in i två huvudgrupper: Offentliga/öppna logistikhubbar, som är utformade för att betjäna flera företag och sektorer (t.ex. hamnar, logistikzoner eller intermodala plattformar), och privata logistikhubbar, som utvecklas av specifika företag för att centralisera och optimera sina egna leveranskedjor.

Öppna logistikhubbar

Öppna knutpunkter kännetecknas av att de är multimodala och har en gemensam infrastruktur som gör det möjligt att koncentrera och omfördela varor från olika ursprung och destinationer i stor skala.

I Europa är hamnen i Rotterdam ett bra exempel: Den fungerar som en port till kontinenten tack vare sin höga omlastningskapacitet, sina förbindelser med vattenvägar, järnvägar och motorvägar samt sitt tillhörande ekosystem för logistik och industri.

I Asien är Singapore ett annat globalt riktmärke. Hamnen, en av världens mest trafikerade och Changi-flygplatsen utgör ett mycket effektivt och tekniskt avancerat logistikkomplex, vilket gör Singapore till ett viktigt logistiknav för den interkontinentala handeln mellan Asien, Europa och Oceanien.

I Spanien är Barcelonas hamn och dess logistikområde (ZAL) ett tydligt exempel på en öppen hubb. Med direkt anslutning till hamnen och El Prat-flygplatsen samt järnvägs- och motorvägsförbindelser, betjänar detta logistikkluster sjöfartsoperatörer, transportörer, 3PL-företag och stora distributionsvarumärken. Tack vare sin status som frizon är det också en viktig punkt för import/export med Afrika och Asien.

Dessa knutpunkter, som vanligtvis drivs av hamnmyndigheter eller offentliga konsortier, spelar en nyckelroll när det gäller att effektivt transportera varor genom regionala och internationella nätverk.

Privata logistikhubbar

Parallellt med detta finns det hubbar som utvecklats av privata företag med målet att hantera sina egna logistiknätverk. Dessa center är skräddarsydda för deras produktion eller kommersiella processer och integrerar specifika tekniker och flöden.

I Spanien utmärker sig Airbus hubb i Illescas (Toledo). Denna anläggning hanterar logistiken för stora flygplansdelar till monteringsanläggningar i Europa. Den är utrustad med avancerade hanterings- och lagringssystem och är en viktig nod i Airbus industriella nätverk, särskilt för A350- och A320-programmen.

I landet driver Inditex, från sitt huvudkontor i Arteixo (A Coruña), också ett logistikkomplex som fungerar som ett globalt distributionscenter. Därifrån samordnar textilkoncernen i realtid leveranserna av produkter till tusentals butiker på de fem kontinenterna, med en mycket hög lageromsättning och mycket korta leveranstider.

Ett viktigt exempel på internationell nivå är Zalandos logistikcenter i Erfurt (Tyskland), som använder detta automatiserade center för att ge logistiskt stöd till sin e-handelsmodell i Centraleuropa. Även Volkswagen Group Logistics Center (Kassel, Tyskland) faller under denna kategori, vars logistikcenter samordnar leveranserna av reservdelar till flera fabriker inom Europa.

Huvudegenskaper för ett logistiknav

Generellt sett har logistikhubbar ett antal viktiga egenskaper gemensamma när det gäller utformning och drift:

1. Multimodalitet i transportsektorn

En hubb är vanligtvis utrustad för att tillåta flera transportsätt (lastbil, järnväg, fartyg m.m.). Denna multimodala anslutning gör att varje transportsätt kan användas för det lämpligaste transportsteget, vilket underlättar effektiva omlastningar. En idealisk hubb ansluter till exempel sina lager till större motorvägar och järnvägar, och har även tillgång till hamnar eller flygplatser i närheten. Intermodalitet minskar kostnader och tidsåtgång genom att stora volymer kan anlända via järnväg eller fartyg och sedan distribueras på väg under de sista etapperna.

2. Infrastruktur med hög kapacitet

Logistiknav kräver omfattande och specialiserade fysiska faciliteter. Detta omfattar högvolymlager, lastnings- och lossningsdockor för bulk, containergårdar, hanteringsutrustning (portalkranar, gaffeltruckar, automatiska sorteringssystem) och i förekommande fall godsterminaler (järnvägs- eller inlandshamnsterminaler).

3. Integrering av teknik

Teknik är viktigt i moderna hubbar. Avancerade IT-system för logistik, som WMS (warehouse management systems), TMS (transport management systems) och spårningsplattformar, används för att samordna godsflödet i realtid. På samma sätt har en hög grad av automatisering införts i lager och terminaler (automatiska sorterare, AGV-robotar, automatiska kranar etc.) för att maximera hastigheten och minimera fel.

I det avseendet är kontrolltornen ett viktigt komplement för att ge hubbens agenter insyn i realtid. För närvarande läggs Digital Twins till detta tekniska scenario, vilket också gör det möjligt att simulera flöden och förutse störningar och flaskhalsar.

4. Anslutningsmöjligheter till andra nät

En logistikhub fungerar som en del av ett nätverk, alltså ligger dess värde i, hur väl den är ansluten till andra noder. Ledande hubbar är ofta en del av internationella handelskorridorer eller centralt belägna i förhållande till sin målmarknad. De har hög transportfrekvens till/från många destinationer: t.ex. dagliga godståg, dussintals lastbilsavgångar per dag till olika platser, regelbundna nattliga fraktflygningar m.m.

Höga trafikvolymer leder till tätare avgångar och högre konsolideringsnivåer, vilket förbättrar hastigheten och sänker enhetskostnaderna. När det gäller digital uppkoppling delar en toppmodern hubb också information med partners (kunder, leverantörer, tull) på ett smidigt sätt, vilket underlättar dokumentationsprocesser och spårbarhet.

5. Storskalighet och tätbebyggelse av operatörer

Slutligen innebär ett nav vanligtvis en koncentration av verksamheten. Flera logistikföretag (transportörer, 3PL-operatörer, tullbyråer) och lastningsföretag (distributörer, tillverkare) är verksamma inom dem. Denna agglomeration genererar externa ekonomier. Eftersom det finns många transportleverantörer, lager och kunder nära varandra är leveransvägarna korta (besparingar i “last mile” inom navet), sannolikheten för returresor med gods (backhaul) ökar och vissa resurser (utrustning, infrastruktur, specialiserad arbetskraft) kan delas mellan konkurrerande företag. Dessutom tenderar denna mångfald av aktörer att locka till sig kringtjänster (underhåll, säkerhet, logistikutbildning, finansiella tjänster m.m.), vilket stärker ekosystemet.

Fördelar med ett logistiknav

Att ha ett välutvecklat logistiknav ger flera fördelar för leveranskedjan och ekonomin, bland annat:

1. Minskning av logistikkostnader

Koncentrationen av flöden i en hubb gör det möjligt att utnyttja stordriftsfördelar och transporttäthet. Genom att konsolidera transporter kan lastbilar, containrar eller flygplan fyllas mer effektivt, vilket minskar kostnaden per flyttad enhet. Tomma kilometer minskar också: Att leverera till en hubb ökar sannolikheten för att hämta returfrakt, vilket gör att man undviker tomma returresor.

2. Effektivitet och tillförlitlighet i leveranskedjan

En hubb ökar den operativa effektiviteten genom att koncentrera tjänster och underlätta logistisk samordning. Tillgången till flera transportörer och frekvenser säkerställer större kapilläritet och fraktalternativ. I en stor hamn eller ett stort flygnav är transporterna till exempel mer frekventa, vilket minskar väntetiderna för att konsolidera lasten. Specialiserad infrastruktur och expertpersonal i hubben förbättrar också servicekvaliteten (färre fel, professionell hantering). Detta resulterar i kortare och mer förutsägbara leveranstider för slutkunderna.

3. Förbättrade leveranstider

Genom att placera varor närmare viktiga marknader (eller vid väl sammanlänkade noder) påskyndas distributionen. Även inom tillverkningsindustrin möjliggör hubbar “Just in Time-system” där komponenterna anländer till produktionslinjen precis i rätt tid. Kort sagt: Centralisering följt av snabb distribution från hubben minskar de totala ledtiderna.

4. Hållbarhet och minskad miljöpåverkan

Ett logistiknav tenderar att vara mer miljöeffektivt än många separata punkter. Genom att lasterna konsolideras, minskar antalet resor som krävs per flyttat ton, vilket minskar bränsleförbrukningen och utsläppen per enhet. Möjligheten att använda renare transportsätt (t.ex. järnväg eller stora fartyg) på långa sträckor till hubben, som ersätter dussintals enskilda lastbilar, minskar koldioxidavtrycket avsevärt. Dessutom kan grön teknik implementeras i hubbar på ett koncentrerat sätt, exempelvis el- eller cykelladdningsflottor för stadsleveranser, solenergi på lagertak eller elektrifiering av hamnkranar. Kontinuerlig lageromsättning i en hub undviker också ackumulering av föråldrade lager, vilket i vissa sektorer (t.ex. livsmedel) minskar avfallet.

Kriterier för lokalisering av ett logistiknav

Valet av den perfekta platsen för att implementera en logistikhub är ett komplext strategiskt beslut som innebär utgifter på tiotals, om inte hundratals, miljoner euro. Vilka kriterier beaktas när det gäller lokaliseringen av dessa infrastrukturer?

Tillgänglighet och multimodala anslutningsmöjligheter

Den främsta prioriteringen är vanligtvis platsens tillgänglighet och dess integrering i transportnäten. Ett nav bör placeras där det har enkel tillgång till de viktigaste kommunikationsvägarna, alltså motorvägar med hög kapacitet, järnvägskorridorer, närliggande havs- eller flodhammar och/eller en närliggande fraktflygplats.

Närhet till konsumtions- eller produktionscentrum

Detta kriterium är nära kopplat till det föregående och betonar närheten till källor eller belastningssänkor. Detta innefattar närhet till stora industriella produktionscentrum (för att enkelt kunna hämta varor) eller närhet till stora konsumentmarknader (för att snabbt kunna distribuera varor). Idealt sett befinner sig en relevant hubb “mellan” produktions- och konsumtionspunkterna i den globala kedjan och fångar upp flöden från båda sidor.

De viktigaste europeiska knutpunkterna (Nederländerna, Belgien och tyska Ruhrområdet) omges till exempel av en mycket hög befolkningstäthet med hög köpkraft, vilket garanterar efterfrågan. På samma sätt är det vanligt att man inom nationell logistik placerar navet “i centrum” för att minimera avstånden till resten av regionerna.

Om navet är mer exportinriktat, är det viktigt att det ligger nära produktionsområden. Om det är inriktat på import/distribution, är närheten till konsumtionscentrum i städerna avgörande (det är därför många nationella logistiknav ligger i utkanten av stora städer).

Tillgänglig infrastruktur

Innan en hubb etableras, analyseras den befintliga eller potentiella infrastrukturen på platsen. Detta omfattar flera lager som: Transportinfrastruktur (som redan nämnts), logistikinfrastruktur (mark, lagerlokaler) och allmännyttiga tjänster.

Tillgång till mark och utrustning

En hubb kräver betydande områden med plan, utvecklingsbar mark. Det bedöms om området har stora tillgängliga tomter, planlagda för industriell/logistisk användning, med möjlighet till framtida expansion. Det kan också finnas redan befintliga lagerlokaler eller anläggningar som kan användas.

Grundläggande infrastruktur

Det måste finnas god tillgång till grundläggande tjänster. Exempel på detta är att området måste vara rikligt med el (för att driva kyla, belysning), vatten, kommunikation (fiberoptik), avfallshantering. Det är viktigt att elnätet är robust för att undvika strömavbrott som kan stoppa verksamheten. Områden med konsoliderade industriparker har oftast dessa faciliteter på plats.

Kompletterande logistikinfrastruktur

Det är viktigt att reflektera över närheten till leverantörer av logistikutrustning, lastbilsverkstäder och befintliga operatörer. En hubb i en redan utvecklad logistikpol drar nytta av synergier med närliggande lager och operatörer.

Logistik- och arbetskraftskostnader

Lokalkostnadsfaktorer är avgörande för lönsamheten. De inkluderar:

Kostnader för mark eller hyror

För att etablera en hubb måste man köpa eller hyra stora markområden eller lagerlokaler. Mycket centrala eller mättade områden (exempelvis storstadsområdet i en huvudstad) kan ha oöverkomliga fastighetskostnader, medan platser 50 km bort med liknande anslutningsmöjligheter kan vara mycket billigare. En balans eftersträvas mellan närhet till marknader och kostnad per kvadratmeter.

Kostnader för arbetskraft

Arbetskraft är en stor del av logistikkostnaderna (lageroperatörer, chaufförer, ledningspersonal). Lokalisering i regioner med lägre löner innebär en konkurrensfördel. Östeuropa har till exempel inte bara billig mark utan även logistiklöner som kan vara en tredjedel av lönerna i länder som Nederländerna eller Tyskland. Detta har drivit fram etableringen av paneuropeiska distributionshubbar i länder som Slovakien eller Polen. Kostnaderna måste dock balanseras mot tillgänglighet och kompetens: Om kostnaden är låg, men det inte finns tillräckligt med utbildad logistikpersonal, kan hubbens effektivitet bli lidande.

Skatt- och tullkostnader

Lokala skatter, fastighetsskatter, eventuella transportskatter m.m. måste analyseras. Vissa regioner erbjuder skatteincitament (skattebefrielse under X antal år, moms- och tullfria zoner för varor i transit) för att locka till sig hubbar.

Allmänna driftskostnader

Inkluderar lokala bränslepriser, vägtullar, elavgifter och mer, som varierar geografiskt. Ett land med dyra bränslen gör distributionen från hubben dyrare jämfört med ett grannland med billigare energi.

Institutionellt stöd och rättslig ram

Den offentliga sektorns engagemang och de rättsliga och politiska förhållandena är en annan kritisk faktor. En hubb blomstrar lättare i en affärsvänlig och stabil miljö. Några aspekter att ta hänsyn till:

Administrativa faciliteter.

Hur smidig är den lokala byråkratin när det gäller att etablera logistikverksamheten? Det kan handla om allt från bygglov och miljöförfaranden, till en effektiv tullhantering vid internationell verksamhet.

Stödåtgärder och incitament

Nationella eller regionala regeringar lanserar ofta program för att locka till sig hubbar, detta kan bland annat innebära subventioner, billig mark och skräddarsydd infrastruktur.

Rättslig och politisk stabilitet

En hubb kräver långsiktiga investeringar och därför är det viktigt att platsen är stabil och rättssäker. Investerare undviker platser med sociala konflikter, hög korruption eller plötsliga förändringar i regelverket. I Europa är det viktigt att anpassa sig till EU:s regelverk (maxvikt för lastbilar, godkännande av pallar m.m.).

Hållbarhet och integration i samhället

Institutionellt stöd är i allt högre grad beroende av att logistikcentret integreras på ett ansvarsfullt sätt med lokalsamhället (begränsning av miljöpåverkan, trafikplaner, skapande av lokala arbetstillfällen). Ett gott klimat med lokala myndigheter och det lokala samhället gör att man kan undvika framtida hinder. Därför letar utvecklare efter platser där myndigheterna värderar projektet positivt och erbjuder samarbete inom personalutbildning, kollektivtrafikförbindelser för anställda.

Logistikhubbar, en viktig del av globala leveranskedjor

Logistikhubbar fungerar som verkliga neuralgiska noder som kopplar samman producenter med konsumenter på global nivå och möjliggör den internationella handel som vi har. En välplacerad och välskött hubb gör leveranskedjor effektivare, snabbare och mer motståndskraftiga. Hubben åstadkommer detta genom att den gör det lättare för varor att färdas tusentals kilometer och nå fabriker eller butiker i tid, minskar de totala logistikkostnaderna genom stordriftsfördelar och ger flexibilitet att omdirigera flöden vid oförutsedda händelser (till exempel genom att omdirigera sändningar till en alternativ hubb om en hubben drabbas av en kris).

Dessutom genererar logistikhubbar positiva lokala ekonomiska effekter och deras närvaro driver ofta på logistikinnovation (genom att koncentrera flera aktörer som försöker optimera sina processer).