Minsta orderkvantitet (MOQ)

Att lägga order hos leverantörer är dock mycket mer komplext än så. Med tanke på att de flesta leverantörer ofta kräver en minsta orderkvantitet måste alla begränsningar beaktas innan beställningen läggs.

Men vad är minsta orderkvantitet? Varför vill leverantörer införa sådana begränsningar? Vilken inverkan har MOQ på din lagersituation? Ännu viktigare, hur kan du optimera din inköpsorder för att uppfylla ordergränser utan att utsätta ditt företag för risk?

Minsta orderkvantitet eller MOQ är den minsta orderstorlek som leverantören är villig att acceptera. Detta uttrycks ofta som det minsta antalet enheter att beställa. Leverantörer kan dock också ställa in minsta orderkvantitet i termer av ordervärde. Till exempel accepterar leverantör X endast en order över £ 1000.

Som en kritisk del i hanteringen är det viktigt att minsta orderkvantitet för varje produkt uppdateras och korrigeras regelbundet i grunddata. Missar man att göra det kan det leda till kostsamma fel eller oundvikliga förseningar när du gör din beställning.

Även om MOQ kan frysa ut vissa potentiella kunder, måste leverantörer fortfarande se till att de tjänar pengar. Leverantören har trots allt fortfarande kostnader för transport, lagring, hantering och administration. Ofta står dessa omkostnader för en liten andel av orderns totala värde. Ju mindre orderkvantitet, desto mer förbrukar dessa kostnader av vinstmarginalen.

Ta till exempel följande scenarion:

I scenario A gör leverantören en sund vinst. I scenario B, där kundens ordervolymer är mycket mindre, gör dock leverantören ingen vinst alls. Ännu värre, om säljaren skulle tillåta kunder att köpa i enskilda enheter, som i scenario C, skulle de faktiskt förlora på varje transaktion!

Även om detta bara är ett enkelt exempel ur leverantörens synvinkel, ser man att det inte är någon ekonomisk mening alls att sälja produkterna i så små mängder. Som ett resultat av detta har leverantörer ofta  en minsta orderkvantitet för att skydda sina egna marginaler.

MOQ har stort inflytande på hur många dagars lager ett företag har, liksom hur ofta beställningar läggs till leverantörer. I exemplet nedan undersöker vi hur låga MOQ:er påverkar er lagersituation:

Där leverantören har en hög MOQ på plats är den mest uppenbara effekten att lagret måste hantera mycket större mängder. Som framgår av grafen nedan kommer företaget att ha mer än 20 veckors lager vid påfyllningstillfället. En konsekvens av detta är att de totala lagerkostnaderna blir mycket höga. Dels att en stor mängd lager tar mycket mer plats på lagret, men ännu viktigare är dock att ett mycket högre rörelsekapital måste investeras för att tillfredsställa MOQ. Därför är risken för föråldring av lagret mycket större.

Resultatet av höga MOQ är dock att produkten inte behöver revideras eller beställas så ofta. Som ett resultat kan administrations- och beställningskostnader minimeras. Dessutom är risken för lageröverföringar också mycket låg. När allt kommer omkring har supply chain-teamet flera veckor på sig att besvara alla tillgänglighetsproblem!

Låg MOQ har en helt annan inverkan på lager. Om leverantörer är villiga att acceptera en mycket lägre minsta orderkvantitet kan företag ha ett mycket mindre lager och fylla på lagret vid behov. Den verkliga fördelen här är att en lägre investering i rörelsekapital krävs och risken för föråldring av lagret minskar avsevärt.

Faran med en lägre MOQ är att produkten måste övervakas och beställas mycket oftare. Detta driver naturligtvis kostnader i form av administrations- och orderhanteringskostnader.

Till skillnad från med hög MOQ, där volatilitet absorberas av det faktum att det finns en hög lagernivå i första hand, kommer låg MOQq att innebära att lagernivåerna sannolikt blir lägre. Som ett led i detta så lämnar låga MOQs verksamheten mer exponerad vid hög efterfrågan. För att skydda tillgängligheten då kan det vara nödvändigt att hålla en strategisk nivå av säkerhets- eller buffertlager.